Att sommaren 2023 blev en stökig tillställning för Leksands IF berodde till största delen på bristande kommunikation. Två styrelser, en valberedning och ledningsgruppen misslyckades med den interna kommunikationen och det låg i sin tur till grund för att den externa kommunikationen havererade.
Just nu kommuniceras det inte så mycket från Leksands IF vilket riskerar att röra till det igen.
Det finns alltid olika synpunkter på hur en verksamhet med så många intressenter, vars huvudsakliga relation till föreningen baseras på svallande känslor, ska kommunicera. Så har det alltid varit och så kommer det alltid vara. Men nu verkar frågan istället vara om föreningen alls ska kommunicera – och det svar som går att utläsa genom kremlologisk analys är att det vill man helst inte.
Minst sagt tråkigt för det saknas verkligen inte ämnen att kommunicera om. I skrivande stund har det gått mer än två veckor sedan Leksands IF Ishockey AB höll extra bolagsstämma. Om detta har det inte skrivits ett enda ord i föreningens officiella kanaler. Det är bara lite mindre än det som skrevs från den ordinarie bolagsstämman som sammanfattades spartanskt genom att konstatera att beslut om ansvarsfrihet togs följt av namnen på den nya styrelsen.
Medlemmarna vet alltså inte vilket beslut som togs om den nyemission av aktier som var den enda punkten på extrastämman. Det finns en lång lista på ord man kan sätta på detta förfarande och det ska jag bespara er. Men det är enkelt att konstatera att ordet Transparens inte finns med på listan.
Någon, något eller några väljer aktivt att undanhålla information från medlemmarna. Det är så svårt att från utsidan lyckas pricka in vad som orsakar detta så jag kommer inte ens försöka. Däremot är det lätt att konstatera att den transparens som tidigare varit något eftersträvansvärt inte längre är det. En tydlig kursändring där det inte kommuniceras mer än det absolut nödvändigaste om ens det.
Det kan finnas anledningar till denna justering men om man vill att medlemmarna ska ha förståelse för det behöver man berätta vad man gör, varför och vilka resultat man tror att detta kan uppnå. Men någon sådan redogörelse har inte publicerats i någon av föreningens kanaler.
På medlemsmötet 25/1 ämnar jag ställa några av de frågor som den knapphändiga kommunikationen lämnat obesvarade. Men den viktigaste frågan är om tystnaden är beslutad av styrelsen och vad man i sådana fall tror att man ska uppnå för positiva effekter av att man får mer information om de faktiska förhållanden i föreningen genom att gå på Siljan och fika än vad man får av att genomsöka de officiella kanalerna.